Hälften av all ull som produceras i Sverige slängs, samtidigt som svenska varumärken inom mode, outdoor och heminredning febrilt letar efter hållbara textilmaterial. Nu sjösätter The Swedish Wool Initiative, där Science Park Borås ingår, det första svenska klassificeringssystemet för ull. Standarden gör det enklare att både sälja och köpa in svensk ullråvara av hög och jämn kvalitet.
– Äntligen har vi ett gemensamt språk för all ull i Sverige! Det underlättar samarbete längs hela värdekedjan, från fårägare, fårklippare och ullmäklare till inköpare på varumärken inom mode, outdoor och heminredning. Klassificeringssystemet är en viktig möjliggörarare för att kunna nyttja svensk ull som ett cirkulärt och hållbart material inom mode- och textilindustrin, säger Johan Sidenmark på Axfoundation som projektleder The Swedish Wool Initiative.
Klassificering av ull innebär att en ullmäklare köper in ull från olika gårdar, undersöker råullens egenskaper och delar in den i olika kvalitetstyper och klasser. Den stora fördelen är att varumärken nu kan köpa in större kvantiteter svensk ull av exakt den kvalitet de behöver. Det gör att Sverige minskar sitt importberoende av ull som ofta producerats med högre klimatavtryck och sämre djurvälfärd.
– Olika typer av ullfiber lämpar sig till olika typer av slutprodukter vilket gör att vi behöver ha ett gemensamt system för att kunna förstå vilken typ av ullfiber samt kvalitet som säljs eller köps, säger Linda Nydén, projektkoordinator hos Smart Textiles vid Science Park Borås.
– Vår roll i projektet handlar främst om att hitta användningsområden för all typ av ull, oavsett utseende och egenskap, samt att hitta bra lösningar för att få den att cirkulera under lång tid för att sedan återvinnas på ett bra sätt, fortsätter hon.
Skapar nya marknadsmöjligheter
Den svenska ullmarknaden präglas i dag av många olika fårraser med en stor variation av ulltyper och kvaliteter. Klassificeringen gör att även mindre mängd ull från småskaliga gårdar spridda över hela landet nu kan samlas in, klassificeras tillsammans och därefter matchas med efterfrågan från inköpare.
– Svensk ull har länge varit en del av våra kollektioner och vi ser fortsatt ökat intresse från våra kunder för hållbara material. Hittills har det varit svårt att köpa samma ullkvalitet från säsong till säsong. Som varumärke vill vi ju veta exakt vilken ull vi får när det gäller längd, tjocklek, färg och glans. Det nya klassificeringssystemet öppnar upp helt nya marknadsmöjligheter, säger Liisa Kessler, Creative Director på Filippa K, som är ett av de fyra grundande varumärkena bakom standarden.
Om Svensk Ullstandard
Klassificeringssystemet för svensk ull har tagits fram av The Swedish Wool Initiative, ett brett samarbete mellan aktörer från hela värdekedjan drivet av Axfoundation. Initiativet samlar ullspecialister, ullmäklare, fårklippare, fårägare samt varumärkena Filippa K, Fjällräven, Tiger of Sweden och Klippan Yllefabrik. Standarden har börjat testas i praktiken under 2023. Den svenska standarden kommer förvaltas och vidareutvecklas av Arena Svensk Ull och kan laddas ner på www.axfoundation.se/svensk-ullstandard.
- Ladda ner Svensk Ullstandard (svensk)
- Ladda ner The Swedish Wool Standard (engelsk)
Fakta om The Swedish Wool Initiative
The Swedish Wool Initiative är ett brett samarbete mellan aktörer från hela värdekedjan – från fårägare till svenska varumärken inom mode, outdoor och heminredning. Målet är att göra det möjligt för svenska varumärken och leverantörer att enkelt få tillgång till konkurrenskraftig svensk ullråvara av hög och jämn kvalitet. Genom praktiska lösningar, stärkt infrastruktur och förbättrad logistik bidrar initiativet till visionen om att noll procent av svensk ull går till spillo.
The Swedish Wool Initiative drivs av Axfoundation tillsammans med över 15 partners: Chalmers Industriteknik, Circularista, Filippa K, Fjällräven, Görvälnlammet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Klippan Yllefabrik, LE Ullkonsult, LRF, Norrby gård, Smart Textiles/Science Park Borås, Svenska Fårklipparförbundet, Tiger of Sweden, TrusTrace, Ullcentrum, Ullkontoret och Västkustens Ullinsamling/CC Wool.
Fakta om textil och ull
- I Sverige produceras cirka 1 000 ton ull årligen, men mer än 50% slängs.
- Samtidigt importerar Sverige över 1 700 ton ull varje år i form av råull, kardad ull och garn.
- Importerad ull har oftast högre klimatavtryck än svensk ull och är ofta producerad med lägre krav på djurvälfärd.
- Efterfrågan på nya textilfibrer beräknas globalt öka med 150 procent fram till 2050. Det leder till ökat tryck på både klimat och miljö.
- Svenska varumärken inom mode- och textilindustrin söker allt oftare efter regionalt producerade, biobaserade och återvinningsbara material med cirkulär potential. Ull är exempel på ett sådant material.
- Ull är en superfiber med unika egenskaper för kläder och textilier. Det gör att kemikalier som PFAS eller biocider inte behöver tillsättas, något som ofta görs i andra material. Obehandlade ullprodukter kan därför återvinnas eller komposteras.
Text: Axfoundation/Science Park Borås
Foto: Axfoundation
Läs mer om projektet på The Swedish Wool Initatives hemsida: