Tydligare regler krävs för att minska textilt avfall i Sverige
En ny rapport från Science Park Borås och Profu visar att Sverige behöver skärpa sina mål och regler för att hantera textilt avfall och öka efterfrågan på cirkulära material. Rapporten, som bygger på insikter från branschen, pekar på konkreta åtgärder för att möta de växande utmaningarna inom textil- och modebranschen.
Arbetet grundar sig på en kombination av intervjuer, workshops och en enkätundersökning bland företag anslutna till regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030, som koordineras av Högskolan i Borås. Rapporten resulterar i en rad konkreta rekommendationer till Sveriges nationella beslutsfattare.
Hanna Ljungkvist Nordin, senior konsult på Profu, har varit en av de drivande krafterna bakom intervjuerna i studien. Under arbetets gång har flera nya lagförslag introducerats, vilket speglar den snabba utvecklingen inom området.
– Det har varit mycket intressant att följa hur branschens aktörer har sett på policyutvecklingen under dessa år, när textilsektorn genomgått stora förändringar. Vi står nu inför en period där nya lagstiftningar kommer att börja tillämpas i praktiken, säger Hanna Ljungkvist Nordin.
Stärkta incitament för cirkulär ekonomi
Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Science Park Borås och Högskolan i Borås, har sedan sin roll som särskild utredare för textilt producentansvar 2020 arbetat med frågor kring insamling, sortering och cirkulation av textila material. Hon betonar vikten av tydliga riktlinjer på nationell och europeisk nivå.
– Ett centralt budskap till beslutsfattare är att Sverige och EU måste etablera tydliga mål för både insamling och hantering av textilt avfall. Det är avgörande att detta kombineras med incitament för att öka efterfrågan på cirkulära material och att motverka oseriös privatimport, säger Birgitta Losman.
Rapportens rekommendationer i korthet:
- Nationella mål för hantering av textilt avfall
- Fokusera inte enbart på fiberåtervinning
- Reglera privatimporten av ultra fast fashion
- Skapa incitament som driver på cirkulära konsumtionsbeteenden
- Glöm inte incitamenten för hållbar efterfrågan mellan företag
- Mer finansiering till forskning och utveckling av cirkulära textila värdekedjor
- Förbered nationella beslut i samarbete med intressenter
Rapporten är en del av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder, finansierat av Formas. Projektet, som genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Science Park Borås, Högskolan i Borås, Profu och Lunds universitet, syftar till att ge en tydlig bild av hur morgondagens värdekedjor för kläder kan utformas.
Läs mer
Projektet Framtidens hållbara kläder
Sammanfattning: Policybehov för transformativ förändring i textilindustrin
Lagstiftningen i EU har under senare år fokuserat starkt på cirkularitet och hållbarhet. Många av de regleringar som utvecklats är inriktade på textilsektorn, och en ambitiös textilstrategi har också tagits fram.
Formas-projektet Framtidens Hållbara Kläder har utvärderat policyer relaterade till hållbara värdekedjor för kläder och användning av kläder. Detta omfattar policy med målen att minska den totala klädkonsumtionen, öka användningsgraden, minska primär resursanvändning och minimera klimat- och annan miljöpåverkan.
Genom intervjuer, enkätundersökning och workshop med värdekedjans aktörer har projektet identifierat det utökade producentansvaret, kraven på ekodesign och digitala produktpass som de mest populära av de föreslagna lagstiftningarna. Klyftan mellan kommande separat insamling av textilavfall och ett producentansvar är dock problematiskt, eftersom det resulterar i en stor osäkerhet bland aktörer om deras långsiktiga roller och ansvar.
Överlag behövs mer fokus på att stödja sorterings- och återvinningsinfrastruktur, högkvalitativ återvinning (som remake), cirkulära affärsmodeller och konsumentbeteende. Projektet vill ge följande rekommendationer till beslutsfattare:
• Nationella mål för hantering av textilavfall bör beslutas på nationell nivå i Sverige (både insamlingsmål och hur man hanterar det insamlade materialet enligt avfallshierarkin). Detta kan ske redan innan producentansvaret träder i kraft, så att intressenterna på marknaden blir medveten om målen. Naturvårdsverket bör ha ett tydligt uppdrag i tillsynsarbetet. Producentansvaret kan då vara det ekonomiska stödsystemet för att nå målen. Utan mål kommer både insamlingssystemen och producentansvaret sannolikt att misslyckas när det gäller påverkan på klimat och miljö.
• Fokusera inte enbart på fiberåtervinning, eftersom klimatnyttan är begränsad! Detta framgick av den LCA-studie av ökad fiber-till-fiber-återvinning som genomfördes i projektet.1 I ett cirkulärt system återvinns material flera gånger. Rekommendationen är att undvika degenerering av materialet i den första ”loopen”, exempelvis genom ökat fokus på remake och annan mer högvärdig materialåtervinning.
• Reglera privatimporten av ultra fast fashion. Okontrollerad direktimport från konsumenter från länder utanför EU är ett växande problem, både när det gäller hälsa och säkerhet och av hållbarhetsskäl. De flesta konsumenter är inte medvetna om att de agerar importörer när de köper produkter från t.ex. Temu eller SHEIN, och beslutsfattare måste agera för att minska marknadstillträdet för dessa aktörer.
• Skapa incitament som driver på cirkulära konsumtionsbeteenden, såsom reducerad moms för second hand och reparation. Den här typen av incitament har införts i Sverige av tidigare regeringar, då momsen för reparation av vissa produkter, inklusive textilier, sänktes till 6 procent. 2023 höjde regeringen momsen till 12 procent. Textilstrategin uppmuntrar momssänkningar, och dessa bör utvidgas till fler begagnade varor och reparationer av fler produkter för att stödja cirkulära affärsmodeller.
• Glöm inte incitamenten för hållbar efterfrågan mellan företag, som är nära sammankopplade med frågor om kvalitet, kvantitet och pris. En viktig barriär att övervinna när man lämnar det linjära systemet och inför cirkulära system är bristen på efterfrågan på hållbara alternativ. Detta var, för att nämna ett exempel, ett av de största hindren när Renewcell introducerades på marknaden. Därför bör incitament för att öka efterfrågan på cirkulära och hållbara material- och produktaffärer mellan företag prioriteras av beslutsfattare.
• Mer finansiering till forskning och utveckling av cirkulära textila värdekedjor. Att utveckla nya affärsmodeller, återvinningsteknologier och investera i sorterings-, återanvändnings- och återskapande kapacitet är kostsamt. Det behövs mer ekonomiskt stöd, både för forskning och implementering av nya lösningar, för att driva hållbar, cirkulär förändring i klädvärdekedjan.
• Förbered nationella beslut i samarbete med intressenter. För att överbrygga klyftan mellan insamlingssystem som förvaltas av kommunerna och det kommande obligatoriska producentansvaret är en stark rekommendation till den svenska regeringen att förbereda de nationella beslut som behövs för att införa producentansvar på den svenska marknaden, i nära samarbete med textil- och modebranschen. En väg framåt kan vara att bemyndiga Naturvårdsverket att uppdatera förslagen i SOU 2020:72, för att göra förslagen från utredningen förenliga med gällande EU-lagstiftning.
