Värdet av svensk ull handlar inte bara om fibern, utan också om hur hela processen från får till färdig produkt fungerar, det vill säga värdekedjan. För att ullen ska kunna tas tillvara i ökad utsträckning behövs fungerande system för insamling, klassificering, förädling och design – en infrastruktur som håller ihop hela kedjan. Det var kärnan i diskussionerna under Wooltalks 2025 – Värdet av svensk ull, där deltagarna betonade att framtiden för svensk ull byggs mellan gård och industri.
Årets upplaga av Wooltalks samlade deltagare från hela värdekedjan för att dela erfarenheter, kunskap och framtidsvisioner. Tillsammans diskuterade de hur svensk ull kan utvecklas till en resurs som stärker både landsbygden, industrin och den hållbara omställningen.
Ullen som samhällsresurs
Under dagen betonades gång på gång att svensk ull är mycket mer än en råvara.
Att det är en fantastisk fiber med många goda egenskaper det vet vi redan, men den bär på fler värden. Det som sällan lyfts fram är att den, förutom att vara en mångsidig och högkvalitativ fiber, också bidrar till samhällsnyttan. Betande får främjar biologisk mångfald, skapar öppna landskap och stärker lokal sysselsättning.
Genom att synliggöra dessa och andra mervärden skulle svensk ull kunna ta en tydligare roll i till exempel klimat- och landsbygdspolitiken. Samtidigt påpekades att dessa nyttor sällan speglas i marknadspriset. För att skapa långsiktig lönsamhet krävs därför nya sätt att definiera och mäta värde, där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vägs samman.
Strukturer och kunskap som grund
För att svensk ull ska kunna tas tillvara fullt ut behövs ett starkare mellanled mellan gård och industri. Det handlar om att bygga upp fungerande strukturer för insamling, sortering och klassificering av ull, men också om att utveckla kunskap, logistik och kommunikation längs hela kedjan. När de här delar fungerar skapas förutsättningar för att ullen ska kunna förädlas i större skala och också hålla en jämn, spårbar kvalitet.
Den uppdaterade Svensk Ullstandard lyftes som ett viktigt hjälpmedel för att kvalitetssäkra och prissätta råvaran, medan nya utbildningar, som den för ullklassificerare, stärker kompetensen i kedjan. Dessutom efterfrågas bättre logistik, fler insamlingspunkter och nationell statistik som speglar dagens produktion. Utan fungerande stödsystem blir det svårt att möta den växande efterfrågan på svensk ull från design- och textilföretag.
Det är svårt att få ekonomi i det här med de system vi har idag. För att det ska löna sig behöver man se hela bilden, att ullen också bidrar till klimat, beredskap, kulturmiljö och landsbygd, sa Liselotte Öhrling, ullrådgivare och en av talarna för dagen.
Hon pekade på exempel från andra länder, där politiska incitament har gjort skillnad:
Norge och i England finns sedan länge system och ekonomiska incitament som gör det möjligt att upprätthålla en hållbar värdekedja. Det behövs här också, om vi ska lyckas hålla ihop helheten.
Amanda Enström, näringsutvecklare från Jordbruksverket, som satt i publiken, uttryckte en liknande tanke om vikten av att se helheten:
– Jag är här idag för att få en bättre bild av var det finns luckor, var behöver vi satsa mer och vad kan Jordbruksverket bidra med för att stärka sektorn ytterligare.
Innovation och nya användningsområden
Innovation lyftes fram som en nyckel för att skapa värde även för de ullkvaliteter som tidigare saknat en självklar marknad. Genom att utgå från materialets unika egenskaper kan man hitta fler användningsområden för ullen. Och man måste utgå från den svenska ullens karaktärsdrag.
Det klassificeringsarbete som gjordes under hösten 2025, som en del av Swedish Wool Initiative, visade att två tredjedelar av den svenska ullen har en grövre fiberstruktur vilket gör den slitstark, värmeisolerande och ljuddämpande. Just därför lämpar den sig särskilt väl för produkter som nålfilt, stoppning och isolering.
LIna Sofia Lundin från Dalarna Science Park visade flera exempel på företag och projekt som i mindre skala testar att bygga sin produktion på svensk ull och lokal tillverkning visades. Dessa tester och småskaliga kollektioner visar att möjligheten att skala upp är möjlig när samarbeten, kunskap och infrastruktur utvecklas gemensamt. På så sätt blir innovation en motor som binder samman hela kedjan från får till färdig produkt.
En gemensam väg framåt
Wooltalks 2025 visade att arbetet med svensk ull vilar på ett starkt engagemang och viljan att fortsätta utveckla den nationella värdekedjan är tydlig. För att lyckas krävs både samarbete och strategiska satsningar, men också modet att tänka långsiktigt.
Genom att kombinera kunskap, innovation och gemensamma mål kan svensk ull ta en självklar plats i framtidens cirkulära textilproduktion.
Wooltalks 2025 arrangerades för tredje året i rad, Huvudarrangör var Arena Svensk Ull tillsammans med Nordiska Textilakademin, Science Park Borås och The Swedish Wool Mattress Company.
Bland talarna fanns Titti Strömne, Liselott Öhrling, Lina Sofia Lundin och Jakop Merlini.
