Bristen på skyddsutrustning inom vården har kommit att engagera många, inte minst forskare på Textilhögskolan, som genom Science Park Borås tagit en koordinerande roll genom att bistå med sin kompetens och sitt breda kontaktnät inom det textila området.
Allteftersom leveranser av viktig skyddsutrustning ställs in och import minimeras, ställs sjukvården inför en av de största utmaningarna någonsin. Till följd av coronapandemin har bristen på vårdmaterial engagerat många företag som kunnat stuva om sin produktion för att i viss mån tillgodose behoven. Men i förlängningen behöver även företagen stöttning för att kunna upprätthålla produktionen och att utvecklas.
Tillsammans med Textilhögskolan, arbetar Science Park Borås nu för fullt med att anpassa och tillgängliggöra resurser, både maskiner och personal, för att bistå vårdaktörer och företag som exempelvis behöver hjälp med produktutveckling eller rådgivning.
Nils-Krister Persson, docent vid Textilhögskolan och Linda Nydén, koordinator vid Science Park Borås har tillsammans det interna projektet Covidening, som dels syftar till att hjälpa företag med produktutveckling, men också att utforma en uthållig inhemskt värdekedja för att säkerställa produktionen inom Sverige. Idén är helt enkelt att mejsla fram verktyg för att skapa en helt självförsörjande produktionslina, obunden av resurser från andra länder.
– Vi har fått en hel del förfrågningar, både från företag och enskilda personer inom vårdsektorn, som skriker efter resurser. Anledningen till att vi blir kontaktade är till stor del tack vare vår ledande position inom det textila området och vårt enorma kontaktnät som vi byggt upp under många år. Flertalet av de projekt vi lett har rört sig både i textil- och vårdsfären vilket gör att vi sitter på en unik position som vi uppmuntrat andra till att ta del av, säger Linda.
Uthållighet en nyckel
Hittills har både visir och skyddsrockar tagits fram med hjälp av Science Park Borås breda kontaktnät, men det finns en komplexitet som inte går att ducka för säger Nils-Krister och fortsätter:
– Det faktum att vår vårdpersonal i nuläget arbetar mycket med coronapatienter gör att de måste känna sig trygga i utrustningen och kläderna de har på sig. Vad som helst går inte att tillverka, det måste ju fungera också. Backar vi bandet bara ett par månader så var kravet på skyddsutrustningen väldigt hård från myndigheter, vilket gjorde det närmast omöjligt för inhemska producenter att ta fram något snabbt. Nu har Arbetsmiljöverket lättat lite på reglerna vad gäller certifiering, men det ställer ju ett högre krav på oss som ska ta fram material och utrustning.
– Om vi ser till det större perspektivet så är pandemin kanske något som vi kommer få leva med ett bra tag framöver vilket gör att snabba lösningar kanske inte håller i förlängningen. Genom vårt nätverk kan exempelvis företag som vi vet har god produktionskapacitet kopplas ihop med aktörer med bred materialkännedom för att skapa något hållbart och långvarigt. På så sätt tror vi att producenter kan leverera med en helt annan uthållighet, snarare än att bara släcka bränder. Målet är helt enkelt att sätta grunden för en robust struktur, både för att säkra den inhemska näringen och samtidigt stötta sjukvården, tillägger Linda.