Svensk hampa skulle kunna ersätta glasfiberisolering eller den oljebaserade textilen i bilar.
– Genom att använda industrihampa kan vi faktiskt tjäna pengar på något som annars skulle kastas och få en stor vinst för miljön, säger May Kahoush, forskare i ett nytt Vinnova-finansierat projekt vid Textilhögskolan och Science Park Borås.
Industrihampan Finola odlas i Sverige för sina frön, som används till foder och pressas till olja. Den största delen av plantan används inte alls, utan blir liggande kvar på åkern eller kastas. Det är ett slöseri med naturresurser, tycker May Kahoush, forskare inom textilteknologi vid Textilhögskolan som arbetar för att hitta nya sätt att använda hampans fibrer.
– Vi som är ingenjörer, vi ser ett problem och löser det. Här finns en möjlighet att ta vara på en naturresurs och samtidigt minska textilindustrins beroende av fossila bränslen. Många textilier i dag tillverkas ju av olja. Material som bomull kräver å andra sidan enorma mängder vatten och kemikalier, säger May Kahoush.
Bearbetas utan skadliga kemikalier
På bordet i Textilhögskolans spinnlabb dukar hon fram hampafibrer i olika stadier och tidiga prototyper av en så kallad nonwoven* textil. Med en lätt knäck bryter hon upp en torr hampastjälk och drar isär de långa, fransiga bastfibrerna som ligger runt den hårda kärnan.
– De här fibrerna ser inte så fina ut, men de går att bearbeta och göra mjukare utan att använda skadliga kemikalier. Hampans träiga kärna skulle man kunna använda till bioplast och kompositer, säger May Kahoush.
Projektet leds av Nawar Kadi, professor i textilteknologi vid Högskolan i Borås, och drivs tillsammans med Science Park Borås. Dessutom ingår nyckelaktörer från olika delar av värdekedjan, som Svensk hampaindustri.
Behandlas med ultraljud
May Kahoush konstaterar att de råa fibrerna behöver en ”makeover”, och visar hur det kan gå till. Med ultraljud strippas fibrerna på oönskade delar, och genom att karda fibrerna separeras och borstas de. De tämjda fibrerna blandas sedan med en biokomposit och går igenom en nålstans. När textilen matas igenom maskinen förvandlar nålarnas stadiga slag materialet till vad som känns som en filtad matta.
Nu är materialet betydligt mjukare och mer hållbart, konstaterar hon.
– Vi är fortfarande tidigt i processen, men vi tänker att den här hampatextilen skulle kunna användas till olika typer av isolering av ljud och värme, till exempel som ett miljövänligt alternativ till glasfiber. En annan idé är bilindustrin, en enorm sektor som är hårt beroende av olja. De frågar mer och mer efter material som går att återvinna, säger May Kahoush.
Finola-hampan växer som ogräs
May Kahous jämför hampa, och särskilt Finola-hampan som odlas i vår närhet, med ett ogräs. Den växer och frodas utan att kräva bevattning eller bekämpningsmedel. Det gör den miljömässigt hållbar. Under vissa omständigheter kan hampa till och med lagra mer koldioxid än träd.
*Nonwoven kallas olika typer av material som varken är vävda eller stickade. Fibrerna ligger istället utan någon särskild ordning. Glasfiber och fiberduk är två exempel.
Om projektet Projektet Biobaserade restströmmar med potential i teknisk textilindustri drivs av Textilhögskolan, Högskolan i Borås, i samarbete med Science Park Borås och i samverkan med Svensk hampaindustri, OrganoClick, House of Hemp, Ekolution, Borgstena, Svenska naturtak och Sporda. Projektet finansieras av Vinnova och pågår mellan 1 november 2021 och 31 oktober 2024. Läs mer på projektets hemsida hos Högskolan i Borås.
Text och foto: Lina Färm
