Att återbruka möbler har blivit alltmer aktuellt för många verksamheter. Intresset är stort men det finns också många frågor och farhågor – hur fungerar det i praktiken? Malin Ahlgren, inredningsarkitekt, SIR, jobbar med återbruk och ger bra inblick i hur det fungerar.
Malin Ahlgren har lång erfarenhet av alla typer av inredningsprojekt och att jobba konventionellt med nyproducerade möbler. Hon har succesivt under senare år mer och mer implementerat återbruk i sina projekt för att sedan drygt 1,5 år tillbaka driva eget under namnet The Local Studio och helt nischat sig inom återbruk med inredning.
Återbrukad inredning vinner terräng
Återbruk är något hon brinner för, och hon ser att detta är något som växer så det knakar. Fler och fler verksamheter väljer detta alternativ när det är dags att förändra eller förnya sina lokaler och utbudet av återbrukade möbler är stort.
– När det gäller designprocessen för återbruk arbetar jag efter en enkel trestegsmetod: befintligt – återbruk – nyproduktion. Jag utgår från kundens befintliga möbler och lokalens förutsättningar. Med ett tränat öga, kunskap och kreativitet kan man vårda och förnya befintlig inredning. Genom att utgå från det befintliga och låta det sätta ramarna kommer man långt, förklarar Malin Ahlgren.
Därefter lägger hon till återbrukade produkter. Hon produktsöker bland ett stort antal återbruksleverantörer för att utforma ett snyggt, genomarbetat och funktionellt koncept. De återbrukade möblerna är av god kvalitet, välkända märken och avsedda för offentlig miljö.
– Först därefter kollar jag efter nyproducerat för att tillgodose de eventuella luckor som finns. Då tänker jag långsiktigt och tittar på funktion, material, reservdelar, underhåll, med mera.
Vad finns det för farhågor och fördomar mot att återbruka?
– Jag skulle sammanfatta det med att man tror att det är slitet, och blir spretigt och krångligt. En farhåga kan vara att man tror att man måste nöja sig med möbler som är något slitna och skavda, men så är inte fallet. De möbler vi talar om är avsynade, genomgångna och rekonditionerade efter behov. De flesta återbruksleverantörer lämnar även visstidsgaranti på de möbler de levererar, berättar Malin Ahlgren.
Att återbrukad inredning ser hopplockad och osammanhängande är en fördom som hon hoppas börjar luckras upp.
– Allteftersom fler och fler referensprojekt dyker upp och visar att den här typen av inredning är minst lika snygg och inspirerande som traditionella projekt och de har generellt en mer kreativ och karaktärsfull estetik, menar hon.
Dessa projekt är enligt Malin inte heller krångligare än andra projekt. Processen ser bara annorlunda ut.
– Den är annorlunda på så vis att vissa etapper byter plats och att det är extra viktigt med en tydlig kommunikation mellan alla inblandade. Men samtidigt jobbar vi med befintliga produkter så vi slipper produktions- och leveranstrassel.
Att återbruka och köpa återbrukat, menar hon, är ett vinnande koncept både ekonomiskt och miljömässigt.
– Om det blir billigare beror på olika faktorer – på förhållandet mellan befintlig inredning, återbrukat och inköp av nytt – men i stort sett kan man räkna med halva kostnaden vid att köpa in återbrukat jämfört med helt nytt, säger Malin.
Rådet: planera långsiktigt
Hennes råd är att ha en tydlig, långsiktig strategi, ha ett enkelt levande verktyg för inventering och att utse en samordnare inom organisationen som fungerar som spindeln i nätet för att få till ett fungerande system för återbruk.
– Det räcker inte med riktlinjer, styrdokument och lager. Så länge detta är relativt nytt behövs en utsedd person som alla i verksamheten kan vända sig till för att få hjälp att komma igång.
Ytterligare ett råd från Malin är att det är klokt att ha en långsiktig plan för underhåll av möbler och succesivt byta ut slitna bordskivor eller klä om stolar. För större organisationer är standardisering något att tänka på när det gäller vanliga möbeltyper.
– Om bord, stolar, skrivbord, med mera har standardiserade mått och ytskikt kan de flyttas runt inom organisationen allt efter behov, säger hon.
Vilken möbel ska man då hålla extra koll på? Malin pekar ut kontorsstolar.
– Tillverkningen av kontorsstolar belastar miljön mest av alla möbler. De består av massor av olika delar och material. Genom att klä om eller reparera kan man förlänga livslängden på dem med flera år vilket ger stora klimatvinster.
Miljöer som berör och får människor att må bra
Vi påverkas av de miljöer vi vistas i. En lokal eller byggnad är bara ett tomt skal innan de fylls med möbler, människor och aktivitet. Inredningsarkitektens roll är att se till helheten, allt från akustik, ljus, tillgänglighet, estetik och ergonomi till verksamhetens funktioner och behov.
– Som inredningsarkitekt gör jag en ordentlig analys tillsammans med min beställare för att ta fram en lösning som är skräddarsydd för dennes behov i dag och för lång tid framöver. Det lönar sig att lägga extra tid på analys och förstudie så att beslut och lösningar fungerar långsiktigt och klarar av att förändras med tiden, berättar Malin Ahlgren.
– När det gäller återbruk är inredningsarkitekten en person som kan pussla ihop olika delar så att det inte blir spretigt och som lägger krutet på smarta lösningar, utan att ge avkall på det estetiska. Inredningsarkitekten besitter också bred material- och möbelkunskap vilket är värdefullt för att göra resurssmarta val och strategisk rådgivning.
– Det går att ta hjälp precis i den omfattning man behöver. Allt från att få ett bollplank till helhetslösningar, avslutar hon.
Text: Solveig Klug / Science Park Borås
Nätverket Cirkulär kommun erbjuder:
- Stöd och utbildning i att bli en mer cirkulär kommun
- Tillgång till expertkunskap inom möbler, textil och cirkulär ekonomi
- Möjlighet att dela erfarenheter och ta del av goda exempel från kommuner och andra aktörer
- Inspiration i arbetet mot cirkulära krav vid inköp och upphandlingar
- Ta fram underlag och material för kunskapsspridning och implementering inom kommunen
Nätverket vänder sig till tjänstemän inom offentlig verksamhet, exempelvis miljöstrateger, upphandlare, inköpare, lokalplanerare, arbetsmarknadsenheten och andra relevanta funktioner.
Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen och Circular Hub.
Den 1 mars håller Cirkulär kommun ett digitalt nätverksmöte för deltagare i projektet – läs mer och anmäl dig här
