I slutet av oktober möttes den framväxande svenska makersrörelsen för första gången i Malmö. I konferensen som anordnades av Stapelbädden i samverkan med Makertjej och Vinnova diskuterades betydelsen av en aktiv makerrörelse i Sverige och individens inverkan och påverkan i samhället och betydelse för utvecklingen av nya innovativa lösningar och produkter.
Stapelbädden utgör ett makerspace och inkubator för kreativa projekt som befinner sig i gränslandet mellan det kommersiella, det offentliga och det idéburna. Verksamheten drivs fristående på uppdrag av Malmö Stad i en byggnad som i en för länge sedan blomstrande varvsindustri använts för att bygga fartygsskrov.
Hos den svenska makersrörelsen finns ett starkt engagemang för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Genom makerkulturens fria och tvärsektoriella sätt att samarbeta utvecklas nya arbetssätt för att lösa gemensamma problem och tackla morgondagens samhällsutmaningar.
Helgens många föreläsningar, workshops, verkstäder, möten och samtal gav nya lärdomar om makerrörelsen i Sverige. Emma Ewadotter från Sliperiet i Umeå berörde släktskapet mellan makers och slöjd och berättade om Sliperiets makerspacemiljö för industridesign, arkitektur, inredningsdesign och kläddesign. Hos Sliperiet finns ett FabLab enligt internationell standard som hålls öppet för allmänheten en dag i veckan, här möts alla generationer mellan 16 och 80 år. Emma Ewadotter säger att vi behöver mer slöjd för att lära oss använda tekniken bättre. Emma menar att makerrörelsen och slöjdrörelsen kanske inte är två olika företeelser utan olika ingångar till kreativa och skapande processer.
En del av konferensen ägnades åt hur vi förstår mångfald och inkludering av människor i samhället. Pernilla Alexandersson som arbetar som normingenjör hos Add Gender inspirerade oss till hur vi kan arbeta med ett normkritiskt förhållningsätt i process- och innovationsledning. Vi som deltagare fick bland annat ”prototypa” inkludering i små grupper, något som ledde till fördjupade samtal om jämställdhet och mångfald och diskussion kring makerrörelsens inneboende potential att bidra till utvecklingen av ett mer inkluderande samhälle och gränsöverskridande interkulturell dialog. Medan Anna Strannegård och Anna Seravalli och delade med sig av de erfarenheter som gjorts i ett miljöprojekt kopplat till återvinning och avfallsminimering som genomförts i Malmö Stad (re:turen) och betydelsen av den kvartersnära makerskulturen.
De två dagarna avslutades med ett dialogsamtal där makers fick samtala öppet med Vinnovas handläggare Erik Borälv kring nästa steg för den framväxande makerrörelsen i Sverige. Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet under näringsdepartementet och utifrån sitt uppdrag att stärka innovationskraften i Sverige vill Vinnova såklart stötta innovativa idéer men också inte minst en kapacitetsuppbyggnad och möjliggöra för specifika målgrupper att bidra till innovation rent generellt. Det finns en stor potential hos användare och konsumenter att vilja bidra till social innovation utifrån ett eget behov eller en vilja av att hjälpa andra. Som ett exempel nämner Erik vård och hälsa och patientens betydelse för nya innovativa lösningar och produkter inom området men det finns förstås många andra områden inte minst med tanke på samhällets ökande digitalisering.
Ulrika Nilsson