Vad händer egentligen med våra gamla kläder? Svaret håller just nu på att ta form i det nationella projektet Systemdemonstrator för ett hållbart textilsystem. Under en intressentdialog den 16 maj samlades aktörer från hela värdekedjan – kommuner, forskare, återvinningsbolag och varumärken – för att följa upp vad som faktiskt händer i praktiken när ett fungerande textilsystem ska byggas.
Projektet drivs av Högskolan i Borås tillsammans med Science Park Borås, RISE och finansieras av Vinnova. Tillsammans med aktörer som Kappahl, Lindex, Gina Tricot, Telge Återvinning, Sysav och flera kommuner och ideella organisationer testas nu konkreta lösningar för insamling, sortering, återbruk och spårbarhet – i verklig miljö.
– Det här är inte en skrivbordsövning. Det vi testar nu ska fungera i praktiken, med verkliga volymer och riktiga kostnader, sa Susanne Nejderås, projektledare och textilstrateg vid Högskolan i Borås, under dialogen.
Nya sorteringsanläggningar
En viktig milstolpe är invigningen av Sveriges första kommunala sorteringsanläggning för textil i Södertälje. Anläggningen har kapacitet att ta emot avfall från två miljoner invånare och ses som en modell för fler kommuner.
– Sortering är en nyckel för att förlänga livslängden på material och kunna cirkulera det industriellt. Men efterfrågan måste också öka på det material som sorteras för återanvändning och materialåtervinning, sa Birgitta Losman hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås.
I Borås byggs en liknande pilotanläggning upp, samtidigt som automatiserad sortering med NIR-scanning (Near-Infrared Spectroscopy) testas – en teknik som snabbt kan identifiera fiberinnehållet i ett plagg.
Gamla plagg får nytt liv
I ett av projektets arbetspaket har Kappahl återtagit använda barnplagg och rekonditionerat dem genom tvätt, blekning och infärgning – med syftet att kunna säljas igen. Resultatet? Över 60 procent av plaggen kunde återanvändas.
– Det visar att det finns potential. Men nu behöver vi förstå vad det faktiskt kostar – och hur det kan bli en fungerande affär, sa Viktoria Arndt, affärsutvecklingschef på Kappahl.
Liknande tester görs av fler varumärken, med stöd av bland andra Anett Aldman vid Science Park Borås som leder arbetspaketet kring rekonditionering.
– Vi måste både ta hand om det som redan finns – och samtidigt designa för återbruk från början. Det handlar om att skapa en cirkulär resa för varje plagg, sa Anett Aldman.
Spårbarhet – avgörande för affären
För att kunna återanvända eller återvinna på rätt sätt krävs information. Därför utvecklas digitala produktpass som följer plagget från produktion till återvinning, med uppgifter om till exempel fiberinnehåll och behandlingar.
– Man måste fatta rätt beslut – både i design och sortering. Produktpassen ger oss det beslutsunderlag vi behöver, sa Catrin Marshall, projektledare på RISE.
Även Jonas Larsson, forskare vid Högskolan i Borås, betonade vikten av spårbarhet:
– Flera aktörer är redo att skala upp återvinningen. Men vi måste veta vad vi har att arbeta med. Det här är lika viktigt för affären som för miljön.
Lönsamheten – den stora elefanten i rummet
Samtidigt som tekniken utvecklas återstår en central fråga: vem ska betala?
– Vi måste sluta prata om att det blir bra sen. Vi har ett textilproblem nu och behöver affärsmodeller som fungerar redan idag, sa Vesa Hiltula, VD för Telge Återvinning.
Det står också klart att enstaka aktörer inte kan bära omställningen själva.
– Ingen kan lösa det här på egen hand. Vi behöver bygga långsiktiga relationer, logistikflöden och nationell samverkan, sa Lars Persson, affärsutvecklare på Sysav.
– Vi pratar ofta om teknik, men kanske för lite om lönsamhet. För att få med oss marknaden måste vi också prata ekonomi i omställningen, tillade Birgitta Losman.
Från test till system
Projektet löper till 2026, men flera lösningar testas redan i skarp drift. Nya insamlingsflöden etableras, återbrukstester skalas upp och digital spårbarhet vidareutvecklas. Målet är att inte bara möta EU:s krav – utan att visa hur Sverige kan ligga i framkant.
– Det handlar inte bara om att minska avfall. Vi visar att cirkularitet kan bli en svensk styrka och att lösningarna finns när vi samarbetar, sa Susanne Nejderås.
Läs mer om Systemdemontrator för ett hållbart textilsystem här
