En mångsidig råvara med stor potential, som i dag förbises. Science Park Borås vid Högskolan i Borås arbetar med flera projekt som ska bana väg för svensk ull som framtidens material – på vägen mot en cirkulär och hållbar textilindustri.
Klimathotet kräver en omställning till en cirkulär industri, samtidigt som den globala efterfrågan på textilfibrer väntas öka med 150 procent fram till 2050 – fibrer som i dag består mestadels av fossilbaserade syntetfibrer och vattenkrävande bomull.
– Om vi ska kunna bli fossiloberoende måste vi titta på andra fibrer och ta tillvara dem som vi har, där kan ull spela en viktig roll, säger Linda Nydén, projektkoordinator vid Science Park Borås.
Varje år importerar Sverige över 1 700 ton ull – att producera mer på hemmaplan skulle kunna göra stor miljönytta. Linda Nydén konstaterar att det tas flera viktiga steg i rätt riktning.
– I dag finns det ett väldigt stort intresse för svensk ull, den är på frammarsch som fiber och börjar ses som en värdefull resurs, säger hon.
Samarbeten föder framgång
Men det finns stora utmaningar; som effektiv infrastruktur och återvinning men också klassificering av olika sorters ull. Science Park Borås är en del av The Swedish Wool Initiative, som drivs av Axfoundation och är ett sektoröverskridande samarbete mellan aktörer från hela värdekedjan – allt i syfte att hitta sätt att skala upp svensk ull och göra industrin mer hållbar.
Under 2023 lanserade projektet en Svensk Ullstandard, som innefattar just ett klassificeringssystem för svensk ull. I januari 2024 släpptes dessutom The Swedish Wool Initatives designguide – ännu ett verktyg för företag som vill jobba cirkulärt och hållbart med svensk ull.
– När det gäller kunskapsöverföring mellan företag är det i normala fall inte självklart att man delar med sig av lösningar, men det gör man här. Och det är verkligen en framgång, säger Lena-Marie Jensen, projektledare vid Science Park Borås.
Knyter ihop industri med hantverk
Science Park Borås har själva drivit projektet Kunskapsnod för lokal biobaserad fiberråvara som syftar till att öka innovationskraften. Detta genom att identifiera materialkoncept, däribland ull, för textil som är baserade på lokal biofiberråvara och som kan utvecklas till kommersialiserbara innovationer.
– Målet är att knyta ihop industri med hantverk, se vad kan vi lära av varandra och hur kan vi gemensamt kan närma oss en cirkulär värdekedja i Västra Götaland, säger Lena-Marie Jensen.
Mer än bara kläder
Textilier, inklusive ull, är så mycket mer än bara kläder – de är även lämpade för inredning och tekniska produkter inom bland annat bygg- och sportindustrin.
Forskningsprojektet ”Svensk spillull sparar snö och räddar glaciärer” (förkortat snOWWOol), där Science Park Borås deltar, visar hur restströmmar från ull kan användas för tillverkning av snölagringsdukar som skidanläggningar använder. Till det ändamålet används i dag ofta dukar av fossila material som, till skillnad från ullen, kan släppa ut skadliga mikroplaster.
– Det finns så många delar som ullen passar in i. Jag tror inte att själva slutprodukten är ett bekymmer, det är stegen före vi måste lösa och det arbetet fortsätter. Vi ska inte behöva slänga något som är så fantastiskt! säger Linda Nydén.
Varför är svensk ull så bra?
– Eftersom fåren måste klippas minst en gång om året är det en resurs som vi ska ta vara på. Fibern i sig har så många unika egenskaper som tillexempel att den är naturligt flamsäker och smutsavvisande, säger Linda Nydén.
Lena-Marie Jensen är inne på samma spår:
– Ull är en otrolig funktionsfiber skapad av naturen, i samma fiber finns både det naturnära och högteknologiska. Det är häftigt – och en del av framtiden!
Text: Lena Carlsson
Video: Erik Norving
