Det är fullt möjligt att skapa ett cirkulärt, modernt nettonoll-samhälle – men vägen dit måste förändras. Det slår expertgruppen Normskifte fast i en färsk rapport till Sveriges Delegation för Cirkulär Ekonomi, där Science Park Borås deltar. Bland annat spelar högskolorna en stor roll i omställningen.
Istället för scenarier som målar upp uppoffringar och sämre livskvalitet menar experterna att alla individer behöver känna sig berörda och lockade av den nya hållbara framtiden, i rapporten med titeln ”TRO, HOPP OCH VISIONER – hur vi uppnår ett cirkulärt samhälle genom normskifte för alla”.
– Att bejaka och stödja olika drivkrafter för förändring och inte endast förlita sig till tekniken utan arbeta gemensamt med humanistiska värden, beteendeförändring, inkludering och grundläggande demokratiska värden lyfts fram som viktiga ingredienser för den nya cirkulära framtiden, säger Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Science Park Borås och del av expertgruppen Normskifte.
Science Park Borås årliga konsumtionsrapporter har varit viktiga underlag i arbetet. Expertgruppen framhåller även högskolornas viktiga roll för det normskifte som behövs för att vi människor ska leva ett gott liv inom de ekologiska gränserna.
– Expertgruppen betonar att regeringens politik utryckt i lagförslag, budgetpropositioner och samarbeten nationellt och internationellt, behöver utgå från att normskiftet till cirkulär ekonomi ska accelereras. Individer, organisationer och samhället i stort behöver stöttas i att förändra beteenden och närma sig de mjuka, humanistiska värden som ett demokratiskt samhälle vilar på. Högskolornas roll i detta via de kurser och program där studenter utbildas är otroligt viktigt, säger Birgitta Losman och fortsätter:
– Experterna föreslår bland annat att regeringen i regleringsbrev från och med år 2023 uppdrar till svenska lärosäten att rapportera hur humaniora integreras i kurser och program med fokus på hållbar utveckling och cirkulär omställning.
”Krävs en banbrytande omställning”
Rapporten är en del i en serie underlag till Delegationen för Cirkulär Ekonomi som på uppdrag av Sveriges regering ska stödja arbetet med att ställa om hela Sverige från ett linjärt till ett cirkulärt samhälle. Expertgruppen Normskiftet menar i sin rapport att ett sådant samhälle, med en ekonomi inom de planetära gränserna, med säkrade resurstillgångar och bromsad klimatkris, kräver ett radikalt normskifte.
– Det behövs inte primärt mer fakta – det behövs visioner! Genom att visa hur livet kan se ut om 20 år, kan vi skapa ett positivt sug efter framtiden och berätta vilka åtgärder som behövs för att ta oss dit. Tidigare rapporter till Delegationen har fokuserat på tekniska lösningar och styrmedel, men vill vi belysa andra, lika viktiga drivkrafter för en hållbar omställning, säger Malin Leth, ordförande i Expertgruppen Normskifte och Corporate Partnerships Manager på Håll Sverige Rent.
Experterna menar också att ett sådant normskifte behöver vara långt mer omfattande än gradvisa förbättringar i befintligt system. Det innebär istället en genomgripande förändring av samhällsmedborgarnas gemensamma, ofta underförstådda, regler och förväntningar på beslut och beteenden.
– Ett normskifte sträcker sig från nya lagar och cirkulära affärsmodeller, till nya konsumentbeteenden och förändringar i vardagslivet. Men för att uppnå en sådan stor förändring krävs en banbrytande omställning av individer, organisationer och samhället i stort. Framtiden behöver kännas lockande för alla, inte bara för specialintresserade individer med en viss värdegrund, säger Malin Leth.
Fakta: Tre faktorer som driver förändring Expertgruppen Normskifte har i huvudsak identifierat tre faktorer som kan utgöra nyckeln till att lösa de hinder som finns för det cirkulära normskiftet: 1. Kombinera insatstyper Forskning visar att en kombination av styrande (policies) och stöttande (interventioner) insatser har bäst effekt för att driva förändring. 2. Skapa emotionell anknytning Det är inte primärt mer evidens som behövs för att motivera till handling, utan det är de känslomässiga relationer människan har till varandra, naturen och mänskligheten som helhet som behöver förstärkas. 3. Ge individer möjligheten att kunna identifiera sig och känna sig inkluderade Normskiftet till en cirkulär ekonomi, ett samhälle med säkrad resurstillgång och framgångsrikt bromsad klimatkris kan inte begränsas till att inkludera enbart specialintresserade individer med en viss värdegrund, eller vissa särintressesgrupperingar.
Förutom framtidsscenarier identifierar rapporten tre huvudsakliga faktorer som kan riva hinder till det cirkulära normskiftet. Det handlar om att kombinera insatstyper, skapa emotionell anknytning och att ge individer möjligheten att identifiera sig och känna sig inkluderade. Rapporten lyfter särskilt behovet av känslomässig anknytning för att individer i såväl sitt privatliv som yrkesliv ska förstå de nödvändiga beslut som krävs för att åstadkomma en omställning.
– Forskning visar att en kombination av styrande och stöttande insatser har bäst effekt för att driva förändring. Det räcker inte att bara fokusera på en av dessa delar. Bakom alla beslut, på såväl individ-, som organisations- och samhällsnivå, står en människa som behöver känna motivation och ha förmåga till förändring, utifrån sina förutsättningar och värderingar, menar Malin Leth.
Om rapporten
Normskiftesrapporten presenteras i sin helhet den 12 december, på Naturvårdsverkets Konferens & Livesändning, men har redan nu delgetts Delegationen för Cirkulär Ekonomi. Delegationen lämnar in sin årsrapport till regeringen i mars, 2023.
Läs hela rapporten här:
