I ett framtida scenario där varumärken kommer att bli ansvariga för sina produkter efter att konsumenten använt färdigt produkten, hur kan varumärken återanvända sina produkter och göra dem attraktiva på nytt för att kunna säljas igen? Hur skulle till exempel remake kunna se ut hos de större detaljhandlarna som inte riktar sig till en nisch-kund? Detta var utgångspunkten i en serie kreativa workshops där projektet Mikrofabriker kopplade samman designers och designstudenter från Textilhögskolan med AI-utvecklare.
I projektet Mikrofabriker har en artificiell intelligens, AI, utvecklats för detektion av defekter i plagg och förslag på lagningsåtgärd i arbetet med att automatisera och skala upp remake som affärsmodell (läs mer om remake-maskinen här). Fiberåtervinning bör vara den sista lösningen på utmaningen när kläder och textil ska gå från avfall till råvara och potentialen i remake som cirkulär affärsmodell är stor. Men förutom att automatisera hanteringen i ett remake-flöde, vad händer om man försöker lära en artificiell intelligens att ge designrekommendationer?
Designutmaning med möjligheter
Med utgångspunkt i Anna Lidströms avhandling kring remake, Redesign Foundations, där hon presenterar tre olika designmetoder för remake, har projektet påbörjat utvecklingen av ett AI som kan underlätta designprocessen. Under tre kreativa workshops fick designers tillgång till plagg som bedömts som icke säljbara på grund av defekter och fick sedan skatta dessa utifrån deras möjlighet att bli något annat i en andra livscykel.
Att försöka utveckla sina resonemang i värden som en dator kan förstå är en mycket spännande och utmanande uppgift. Det är just i mötet mellan design och teknik projektet Mikrofabriker verkar – där design är ett utmärkt verktyg för att hitta nya lösningar, och tekniken, i detta fall AI, praktiskt lösa utmaningarna.
– Att arbeta med ”gamla kläder” som designråvara är otroligt snårigt på grund av att materialflödet är lika gigantiskt som det är oförutsägbart och svårt att överblicka, även för designers specialiserade inom just detta område. Här ser jag att AI har en viktig roll att spela. En stöttning i sortering och idégenerering kopplats till mina och andras designprinciper, där kanske även något helt nytt och oväntat kan uppstå, säger Anna Lidström, doktor i remake vid Textilhögskolan och Science Park Borås.
Datorkraft för att skala upp remake
Sverige har idag flertalet exempel på modevarumärken som arbetar med remake som metod och som nått internationell publicitet och framgång. Hodakova och Rave Review är två exempel som Science Park Borås varit med och stöttat i tidigare projekt. Nyckeln till att skala upp remake som cirkulär affärsmodell är att minska andelen manuellt arbete i både sortering men framförallt i designprocessen och hitta en teknik som kan assistera i designbeslut. Artificiell intelligens är en sådan lösning, och att applicera mjuka och hårda värden i en AI-modell är en spännande utveckling.
– Enstaka remakes görs av en designer men när det handlar om hundratals remake-plagg på en vecka behövs verkligen ett mer automatiserat sätt att välja ut vilka plagg som ska kombineras för att bli attraktiva igen. Den mänskliga intelligensen och känslan lägger förstås sista handen vid designen innan tillverkningen, men datorns AI kan hjälpa till med att hantera de stora mängderna av plagg, säger Thomas Nilsson på LedAI som arbetar med AI-utveckling.
Resultatet från dessa kreativa workshops blev ett antal recept för olika plaggtyper som är vanliga i sorteringsanläggningar och under hösten 2023 kommer arbetet att fortskrida med att utveckla och finjustera AI-modellen. Nu utvecklas en stödjande teknik, man kan kalla det ett skissverktyg, för att automatiserat hitta lämpliga plagg att kombinera i ny remake-design. Ett datorprogram läser in vilka plagg som finns att använda som material och designar flera nya plagg med hjälp av dessa.
Vill du veta mer? Kontakta Anna Lidström
Text: Ellen Flybäck, projektledare Mikrofabriker
